Jag såg precis på Nip/Tuc och jag blev lite illa berörd. Varför är det alltid så att läppspalt refereras till fula och ofta lite efterblivna människor? (Robert Gustavsson i Torsk på Tallin tex) Dessutom ska man gärna kalla det harmynt. Och man måste nästan skämmas för det. Vet inte varför jag reagerade så mycket på det idag. Är kanske bara extra känslig...

Jag föddes med ensidig läppspalt, men tack vare att 70-talets plastikkirurger inte var skitvassa så har jag tvåsidigt ärr och har genom hela min barndom varit in och ut på plastikkiruren i Malmö. Och än syns det. Kanske inte iögonfallande och det är nog mest jag som tänker på det, men det syns. Och jag ser det direkt på andra.

Men hela grejen med operationer och ståhej så tidigt i barndommen tror jag inte är helt ok. 3 månader. Det måste ha satt sina spår. Speciellt som de behandlade nyopererade bebisar på den tiden. Jag fick ligga med stela ärmar, förenade med ett band på ryggen, armarna utsträckta som ett kors, för att inte kunna röra min nyopererade läpp med mina händer. De kunde lika gärna satt en tratt runt min hals. Jag tror det vore mer humant.

Nästa gång var i 6 års åldern, och sen nån gång på mellanstadiet tror jag... Dessutom skulle jag en gång om året in på kontroll där det skulle petas, klämmas, fotograferas, röntkas och pillas. Tröttsamt. Men efteråt gick pappa och jag till McDonalds. Det hände bara vid dessa tillfällen.

Min sista operation var en näsplastik. Mitten av tonåren. Och vad var det för jävla skit. Jag begriper inte hur folk kan frivilligt genomgå skönhetsoperationer. Jag vaknade efter narkosen och fick se mig själv i spegeln. Min näsa var stor som en potatis, varenda por utfläkt och med vadd utstickandes från båda näsborrarna. Jag tog en glimt och började störtböla. Efter det vägrade jag mer operationer.

Det är kanske inte så märkligt att man blivit ansiktsfixerad som vuxen och bygger en publik av lera. ;)

Numer är min näsa normalliten igen, men lite kråkspetsig och broskhård på tippen. Men den är min iallafall. Såddesså.

Det märks att det är officiellt att jag är singel igen. På en helg har jag fått två nattliga påringningar från olika manliga bekanta. Är det jag som varit lössläppt som singel eller är det så att alla män jag känner gör sitt yttersta för ett fyllenyp?

Men det är underhållande. Så fortsätt ringa ;)

Min voffis är en feg olydig liten mespropp. Bara så ni vet. Men jaj älsker henne ändå. Hon är det bästa jag vet.

Jag kom iväg. Lämnade Pup hos familjen och drog in till stan på påskfest. Holmströmarna är helt underbara, hela släkten. Vi hade vansinnigt kul. Har Holmströmarna påskfest så KAN man inte missa!

Mådde lite rossligt imorse, men kom iväg till jobbet. Där var det full rulle hela dagen, och efter stängning åkte jag till lill-stugan och gick loss med häcksaxen. Sjukt befriande att slita med trädgårdsarbete.

Nu ska jag efterlysa fyllebilderna från gårdagskvällen. Ska bli intressant hehe.