Fan jag är förbannad. Min make är trasig och deppig efter att ett tonårsgäng med invandrarpojkar tyckte det var en bra idé att ge sig på förbipasserande på stan. Idiotjävlar. Fattar de så mycket de pajar för folk. Jag blir så jävla arg på snorungarna när jag hör hur nere han låter!!! Gör ont i mitt hjärta.

Efter en finfin helg i hufvudstaden finner jag mig själv i ett slitet, rastlöst och allmänt besvärligt stadie. Åkte direkt från tåget hem till mitt hjärta och spenderade största delen av måndagen med honom, men nu när jag är hemma i min lilla lägenhet har rastlösheten sakta satt sina klor i mig. Efter flera dagars intensivt umgänge med underbara människor måsta jag nu enbart umgås med mig själv, (och lilla voffis också iofs men hon löper och är för närvarande skitjobbig, pipig och klängig) och det är inte alls lika festligt.

Ska snart ta mig i kragen och städa hela mitt hem och sedan ge mig ut för att skaffa lite inspiration.

Eva och jag har fotosession i kylan utanför beyond retro.  "två vilsna skåningar i storstaden".